Som overskriften sier vil dette være en negativ tekst. Litt usikker på hva jeg egentlig får ut av dette, men hovedsaklig vil jeg komme i kontakt med andre som er drittlei.. enten det er livet generelt, samfunnet vi lever i eller andre ting. Hva det enn måtte være.

Jeg er ikke ute etter sympati eller hjelp, men om vi finner tonen over noen mørke temaer eller vi bonder over et felles hat og utvikler et bekjentskap er det absolutt en bonus jeg er åpen for.

Jeg er en mann midt i 20-årene som siden 15 års alder har levd et turbulent liv. Det har nå kommet til et punkt hvor jeg har gitt opp det meste og rett og slett er drittlei.. som sagt er jeg ikke ute etter sympati og jeg har bare meg selv å klandre for mine feil, og for at jeg har endt opp her jeg er nå, men noen ganger kan dette hatet (som egentlig er preget mest av selvhat) være befriende å rette utover istedenfor innover. F.eks på all verdens urettferdighet..

Har brent mange broer, vært i mange utstabile, destruktive relasjoner både i vennskap og personlige forhold.

Er egentlig en introvert type, men har i mange år oppsøkt svært destruktive miljøer med mye alkohol og annen rus. Et liv med lite mening. Jeg har gravd meg selv ned i en grop, og er ved et veiskille hvor jeg ikke vet om jeg skal enda dypere eller gjøre et nytt forsøk på å komme meg opp og ut, og ta tak i livet.

Til tross for det du har lest vil jeg anse meg selv som en oppegående person, med gode holdninger og verdier, men noe har nok gått tapt på veien.. jeg liker folk, og liker å være sosial, men jeg hater alt som er overfladisk. Jeg setter pris på de dype samtalene, og jeg liker å ta et dypdykk i mitt eget og andres sinn.

Dette er rotete nok som det allerede er, derfor gir jeg meg her.

Har du det kjipt eller sitter inne med mye hat så ta gjerne kontakt.

jeg har tidligere skrevet
om en i fangeleir som overlevde
takket være hat til fangevoktere
det er mye liv og energi i hat
altså likegyldigheten
er det verste av alt
flere skulle hate masse mer
mitt hat mot det etablerte
og det fuckings overfladiske
har vært med meg lenge
jeg sier bare: grrrrr ;)

Dette var en respons jeg helt ærlig ikke hadde regnet med.

Skulle gjerne fulgt eksempelet til OneOfAKind og svart på hver enkelt kommentar her. Liker innspillene og synspunktene deres godt!
Velger heller å svare i innboks.

Har forøvrig vært på dette forumet før, og jeg vemmes når jeg ser at den bedritne, ynkelige chatløsningen som er et jævla hån mot alle brukere her inne fortsatt eksisterer, og ikke har blitt modernisert og gjort mer brukervennlig.

Setter veldig pris på alle venneforespørsler og meldinger.

Dette samfunnet henger i så mange løse tråder, men på overflaten er illusjonen om en rettferdig og snill verden blitt så kraftig at de naive, trangsynte og svaksynte sjeler sluker dette uten motstand.

Jeg kjenner meg så mye igjen i deg og med anslagsvis førti års mer erfaring enn deg, har jeg lyst å dele erfaringen min med deg, om det som har vært og fortsatt er mitt beste verktøy for å tøyle og utnytte denne negative energien. Det er egentlig lett: Råd: Gjør noe kreativt - hva som helst; klipp ut papirfigurer, tegn barter på folk som er avbildet i avisen, skriv et dikt, mal et bilde, brett papirfigurer (oregami), smi en trefigur av en pinne (Knert'n), lag noe i leire osv, osv. Bruk både hender og hode. Jeg lover deg at det nytter.

Så får du med et dikt på veien, til både underholdning og ettertanke.

Beste hilsen meg :-)


Menneskerettighets-erklæring § 1 – valgrett

av André Bjerke

Deg er det skjenket en rett til å bli
død eller levende, trell eller fri.

Velg å bli narr eller velg å bli vis,
fugl eller giftslange, ild eller is!

Gjør du deg selv til en gjenstand for salg?
Ingen skal nekte deg retten til valg.

Velger du det som er skjendig og slett,
er det din helligste menneskerett.

Velg om du vil å fornedre deg selv.
Velg din fordervelse. Velg å bli trell!

Hva er din ånd? Er den sverd eller fjær?
Vit at ditt valg har besvart hvem du er.

Du er ansvarlig for den du er blitt.
Du har vært velgeren. Valget var fritt!

i ca 15 år hadde eg ein personlig krig med meg selv. eg kunne etter eg slutte som kokk, og begynte i butikk,. finne meg selv. det var for at kjøpmannen såg meg som menneske eg er. i mangen år har eg altig likt å skrive, filosofere. Men av og til så må vi bare stoppe opp og spøre oss selv hvordan går det med "meg", for son samfunnet er i dag, så er det nesten lagt opp til at vi skal være onlein 24/7, men kosen kan det går an, når vi er bare mennesker? for det viktige med å være menneske er å ha tiden til å kjenne at vi er til å er i live, og at vi er i live. men livet er meier en det, det er hvordan er ser på livet, ser vi på livet gjenom takknemlighet, ja då får vi mye posetivet, men ute så får vi ikke noe. Men eg tenker og vist vi vil lykkes i livet så må man jobbet for det. Man får ikke noe i fanget med mindre man har jobbet hardt for det. Livet kan være brutalt, men det er opp til oss kvar og enkelt, kosen vi velger å leve livet.

ja, vad skall man säga.
Jag er en av de personlighetsstörda, jag sliter med att nästan alla mina tankar är negativa.
När jag pratar så vil jag påstå att minst 70% av det som kommer ut ur munnen min er negativt. Det gör det svårt att behålla vänner, vara social, att ha relationer över lag.
Om man läser på lite inom neurobiologi så får man veta att hjärnan är lite mer komplicerad än, "det är bara att..."

När hjärnan är utsatt för stress (survival mode) under längre tid, så frigörs tex, kortisol i kroppen som i utgångspunkt skal förbereda och hjälpa kroppen, så att vi blir rustade att ta oss ur situasjoner der livet står i fara.
Problemet med att stå i survivaal mode hela tiden, vilket tex "trauma-hjärnor" eller "ångest-hjärnor" gör, er att kortisolet bryter ned hjärnan över tid. Hippocampus er en del av hjärnan som blir reducerad.
hippocampus er hjärnans huvudsakliga minnescenter.

Något som er ett erkännt fakta är tex att en "Borderline-hjärna" har förminskade och muligens delvis förstorade områden i hjärnan.
prefrontal cortex er fremre del av hjärnan som tar avgörelser och styr logiken, er en del som er förminskad,
Hippokampus som styr minnen, er reducerad och har vanskeligheter med att lagra goda minnen.
Amygdalan som er hjärnans alarmsystem är överaktivt.

Hur ska man då bara skärpa sig? när hela systemet är reducerat.
på grund av att hjärnan är föränderlig och har kapacitet att byggas upp igen, så finns det muligheter att bli bättre.
det har med träning att göra, att träna upp sin hjärna att bli frisk.
det tar förbannat lång tid men det sägs att det går.
Genom långvarig repetisjon av kroppslige sansoriske og trygge erfaringer,
träning og meditsjon.
Repetisjoner av att: förstå sin egen hjärna, acceptera den og pröva att tänka alternativa lite mera positiva tankar.

Det är iaf det som sägs och skrivs.
Det är inte gjort i en handvändning att tänka possitivt för alla människor. vi är neurobiologiskt olika.

Så, för att runda av; Det går att tänka positivt, för några är det betydligt svårare än för andra.
jag räknas till en av dem som sliter, jag jobbar stenhårt för att lära mig hantera livet, för mig är livet mörkt.
Nån gång emellanåt är det skönt att möta andra som förstår min negativitet, medans jag till vardags paddlar paniskt i possitivitetens hav.

Ps: Trondheim2020, Skriveterapi og Elastisk. uppskattar era välskrivna och givande inlägg!

Här tänker jag att det är viktigt att hålla god ton och inte stigmatisera personer med personlighetsforstyrrelser.
Personer med personlighetsforstyrrelser har inte valt att få det själva.
Med det sagt så vet jag och många fler att BPD kan yttra sig på många olika sätt, 256 olika symptomskombinasjoner.
Så att dra "diagnosen" över en kam är lite magstarkt, och att påstå att man inte kan bli friskförklarad från BPD är också okunskap. De andra personlighetsstörningarna som nämns i negativa ordalag har helt säkert nyanser även dem.

I meddelandet ovan, så var BPD-hjärnor ett exempel på att hjärnor fungerar olika, och att hjärnor som lever med stress under lång tid, blir reducerade. Reducerade till att tänka mer negativt än positivt, och det är svårt att bryta ett sådant mönster. oavsätt diagnos, sjukdom eller vad det än månde vara.
Sen är det ju såklart lov att tänka negativt oavsätt om man har slitit med det länge eller kort.
Att lägga till den neurobiologiska vinkeln i diskussionen är kanske nyttigt och intressangt för personer som inte vet varför tankarna blir så negativa.

@Testosteron aug 23 2020 - 20:26:

BPD-personer vil gjøre alt de kan for å unngå å tape ansikt, og det kan man bruke mot dem ved å arrangere situasjoner der deres egen adferd slår tilbake på dem selv. Men man må være varsom med hvem man samarbeider med i slike situasjoner, den største faren er at folk feiger ut når det virkelig gjelder. Ellers kan man jo alltids alliere seg med noen som er større, sintere og farligere, da forsvinner de fort og kommer IKKE tilbake!

Ingenting er så ille at det ikke er godt for noe. Syens dette er noe av det beste av diskusjoner jeg har lest på lenge! Og så mange fantastiske synspunkter! Og hat er det som får verden til å utvikle seg! Hat og negativitet er menneskenes beste og værste side, men absolutt blandt de viktigste!

Hei! Jeg vet godt hvordan det er å hate. Jeg hater på flere måter: hater at ting i fortiden ikke ble gjort på en annen måte, hater at jeg fortsatt bryr meg om de som har sviktet meg gang på gang siden bleie-alderen, hater at det har gjort meg så skada, hater at jeg aldri vil vite hvordan det er å kunne stole på noen 100%, hater at det alltid er en stemme som sier at jeg ikke er bra nok, hater at jeg trives i kaos, hater at jeg aldri noengang klarer å være 100% lykkelig med et annet menneske, hater at jeg er så fasinert av døden(ønsker ikke døden), hater at det ikke går ann å IKKE tenke. Skal vi hate sammen? Er ikke en mørk person, bare en som er naturlig skada og har mastergrad i å fake egen lykke i håp om å overbevise meg selv :)

Jeg har ganske ekstensiv kunskap om depresjon, jeg hadde selvmordstanker i tidligere alder. Mye folk som får det. det er egentlig ganske vanlig. Jeg har hadde 2 venner som har drept seg selv nå, men jeg kan fortelle en del om det, og hvordan man kan snu ting litt, og leve lykkelig, slik som jeg har.

Ja, jeg er ung ufør, men det er ikke slutten av hele konseptet mitt selvfølgelig.

Send meg venneforespørsel her, send private melding, jeg er på discord, whatspp og snapchat, Ikke noe facebook da selfølgelig da det er en ganske så selvmordsfremmkallende nettside.

Godt å se at det er flere der ute som har det akkurat sånn som meg… Lyset i enden av tunellen er alltid ett møtende tog!

Ja. Det var en bra tråd. Det var en annen tråd om å hate en gang og det kan bli møtt med mye fordommer. Hat er en viktig drivkraft når ting ikke er som det skal. Det er godt å gå mot mer positive følelser generelt, men det er også godt å la hatet får prate når det først er der. Å slåss mot sine egne følelser er utrolig slitsomt

Hat kan være konstruktivt dersom man kanaliserer det mot de riktige målene. Men det krever både kunnskap, disiplin og ikke minst presisjon. Men på de områdene bommer de fleste selverklærte hatere totalt, og ender bare opp med å dra seg selv og sine omgivelser enda lengre ned i driten.

Det er sikkert, ja. At det er krevende å kanalisere hatet sitt rett... hva du mener med "selverklært hater" vet jeg ikke. Skulle noen ville skryte på seg å være hater hvis de ikke er det?