Forum

På Sidetmedord.no kan du dele tanker og følelser med andre brukere eller våre ansatte veiledere. Bruk forum og vennetjeneste for å utveksle erfaringer og meninger med andre brukere, eller send en melding anonymt til oss og få svar innen 48 timer. 

Logg inn

 
  • Ny? Du som skriver til oss er helt anonym, og vi som jobber med tjenesten har taushetsplikt.

Bak et smilende maske gjemmer seg stille noen tår....

Du må være logget inn for å skrive i forumene.

Logg inn Ny bruker

Forfatter
Melding
Avatar

Bak et smilende maske gjemmer seg stille noen tår....

juli 10 2009 - 16:32
Jøss, jeg føler nesten at det er litt flaut, er helt ny her. Må innrømme at akuratt nå har ensomhetsfølelsen tatt litt overhånd på meg også. Er dette en sånn alderskriseting??

Jeg har det egentlig helt topp. Toppjobb, fantastisk hus, mann, sønn, har det meste som jeg ønsker meg, så hva klager jeg for?

Omverden kjenner meg som den evig sprudlende, energiske, innovative, omtenksome venn eller kollega. Jeg får andre til å smile og til å føle seg godt. Lærer dem hvordan vi kan hente det beste ut av livet, YES.

Bak min evige optimisme og mitt omsorgfulle og kjære smil ligger det egentlig en del forsiktige tårer.

Ensomhet i stillhet, inger som ser........
Så mange tårer, bak en maske som alltid ler...

Uff nei dette blir jo helt feil.
Jeg har jo alt, men så føles det som ingenting......

Min mann som alltid reiser, sier at han elsker meg.
Jeg stiller opp, smiler og er hyggelig overfor alt som har med han å gjøre.
Er jeg lykkelig........, jeg har jo alt lykke? Eller ?

Uff nei dette blir jo bare dumt. Jeg angrer sikkert snart at jeg skriver dette. Jeg burde jo gått i skammekroken og oppføre meg som jeg alltid gjør.
Flink pike, være best og gjør andre glad.
Det er nok sikkert disse hormonene som er årsaken til alt (stønn).

Nei back to work. Smil og vær glad, ta deg isammen, kom igjen!


Hilsen,

En dame som elsker å hjelpe andre, men trenger litt hjelp selv også kanskje??
Må jeg gå til en sånn psykolog nå ???
Jeg? Uff nei, nok med å dele dette litt med dere.
Avatar

Re: Bak et smilende maske gjemmer seg stille noen tår....

juli 11 2009 - 11:44
Hej!
Du skriver uppriktigt om en ensamhet som verkar svår att acceptera. Varför ska den som "har allt" inte få lov att känna sig ledsen och ensam? Alla är vi människor och oavsett hur vårt yttre liv ser ut och hur lyckligt den än verkar, så finns det ett känsloliv under ytan som i ditt tillfälle inte är välkommet.

Kanske behöver du bara "skriva av dig", få det ut ur systemt (som jag), kanske behöver du mer stöd än så. Det är det bara du som vet. Men jag ber dig om att inte trycka ner dina känslor och dig själv, känner du dig ensam så är det troligtvis en grund till detta. Försök att rannsaka dig själv, prata med en vän, skriv mer här...ta reda på VAD det är som gör dig ensam. Har det med familjen å göra? Din man? Dig själv? Eller är det en blandning av allt?

Jag är 26 och har inte den livserfarenheten som du har, men jag har själv levt ett tufft liv som inneburit att jag tvingats till att se på mitt verkliga jag. Många säger till mig att "nu borde du må bra, allt är ju över". Men, bara för att det yttre ser bra ut, betyder det inte att mitt inre är i balans.

Livet har sina upp- och nedgångar. Kanske är du i en svacka just nu. Kanske har det med hormoner å göra...det är du som vet bäst vad som ligger bakom detta. Men återigen, så ber jag dig att ta känslorna på allvar. Gôr du inte det är risken att du om 10 år känner dig mer ensam och sårbar än vad du gör nu. Det kan ju vara så att detta går att lösa, de flesta problem kan man finna lösningar på, så ge dig inte.

Lycka till
Beccie
www.veientilbake.net
Til forsiden